Fyra berättelser berättade ur fyra sexåringars perspektiv - det är grunden i Nancy Hustons bok Livslinjer. De här sexåringarna är alla släkt med varandra så det är en släktkrönika som spelas upp för oss.
Det börjar i nutid, någon gång i mitten av 2000 talet i New York finns en liten kille som heter Sol. Efter en fjärdedel av boken går sen berättelsen över till att skildra Sols pappa, Randalls uppväxt i Israel i början av 80-talet. Och det är här som historien blir riktigt intressant tyc
ker jag. Den första delen om Sols liv värjer jag mig för lite i början, Sol är en ganska odräglig liten bortskämd kille men så snart vi får möta hans betydligt ödmjukare pappa sätts tonen för resten av boken.
ker jag. Den första delen om Sols liv värjer jag mig för lite i början, Sol är en ganska odräglig liten bortskämd kille men så snart vi får möta hans betydligt ödmjukare pappa sätts tonen för resten av boken. Efter Randalls liv förflyttas vi till Kanada i mitten av 60-talet för att lära känna Randalls mor, Sadie. Det är en gripande berättelse om en liten flicka som saknar sin mor, hon är bortlämnad till sin stränga mormor och morfar. Sadies mor är Erra, eller Kristina eller Klarysa, ja, hennes riktiga namn är lite oklart och i sista delen av boken får vi reda på varför. Då befinner vi oss mitt under brinnande kriget i en tysk familj och där växer Erra upp.
Jag gillade verkligen formen, att få gå tillbaka i tiden allteftersom och få reda på mer om personerna och vändningarna i livet som de upplevt. Helt enkelt en lysande bok och ett litet mästerverk!
Högt betyg: 5
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar