av Elena Ferrante
Det var ett tag sen som jag läste den här boken - jag ville vänta att skriva om den för det finns även en tv-serie baserad på boken och jag ville se den också innan jag skrev. Nu har jag alltså både läst boken och sett tv-versionen. Och det kändes på många sätt som två helt olika historier.
Jag har ju läst bokserien "Min fantastiska väninna" och sett den tv-serien och där känns tv-serien så äkta böckerna. Det är som om att alla bilder jag fick i huvudet när jag läste har kommit till liv, karaktärerna och miljön är nästan exakt som jag föreställde mig det. Den här gången känner jag inte alls igen varken miljön eller personerna från boken i tv-serien. Jag hade inte alls satt in historien i den tidsepok som tv-serien skildrar, kläderna, frisyrerna och inredning stämmer inte alls med vad jag såg när jag läste boken. Det enda som stämmer för mig är fastern Vittoria som jag känner igen från boken. Här känner jag att jag nog skulle gillat tv-serien mer om jag inte läst boken innan efter som jag hela tiden stör mig på att det inte är som boken.
Hur är då boken? Ferrante har verkligen ett sätt att skriva som jag gillar, hon kommer nära och djupt in i
det mänskliga. Det är samtidigt lite jobbigt för mycket är så avgrundsdjupt och intensivt. Det träffar en rakt in i magen ibland och det är svårt att vara oberörd. Ibland tycker jag att hon är alldeles för akademisk - det fanns partier i "Min fantastiska väninna" som också blev alltför akademiska och politiska som jag inte uppskattade. Men det väldigt mänskliga och sårbara är fint skildrat och det är en bok som stannar kvar i en efteråt. Jag hade väldigt svårt för slutet i boken som jag tyckte var hemskt. Slutet i tv-serien var så mycket bättre och hoppfullare.
Betyg: 3+
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar