torsdag 9 juli 2015

Havet

av John Banville

När Max fru dör i cancer flyr han från deras gemensamma hem till ett litet samhälle på den irländska kusten där han tillbringade sina somrar som barn. I ett försök att komma över sorgen över frun letar han sig långt tillbaka i minnet till somrarna vid havet och speciellt den sommaren som för alltid förändrade hans liv.

Händelserna under den här sommaren lyfts bitvis fram i små fragment av minnen, Det är en utflykt till stranden här och ett biobesök där, allt som små glimtar ur en film som rullas fram. Familjen som den här sommaren hyr det stora Cederhuset har en dragningskraft på Max som är svår att motstå. Först är det mamman i familjen som väcker Max intresse men snart övergår han till att spendera allt mer tid med tvillingarna i familjen som är jämnåriga med honom.

Man anar en spänning och känner att katastrofen lurar någonstans i historien men det är inte förrän alldeles i slutet som man verkligen får veta allt om händelserna både i nutid och det som hände långt tillbaka i tiden. Det är skickligt gjort och man känner obehaget krypa inpå en allteftersom historien utvecklar sig. Vissa partier känns långsamma och lite segdragna - speceillt de i nutid, det är som allra bäst när man får ta del av de händelserna som utspelades sig under den där sommaren då livet förändrades för huvudpersonen.

Betyg: 2+