onsdag 25 maj 2016

Den blå tråden

av Anne Tyler

En svårbedömd bok, jag vet inte riktigt vad jag tycker om den. Vissa stunder är den intressant och riktigt bra och andra stunder känns den långdragen och rörig. Jag har läst andra böcker av Anne Tyler som jag tyckt om men den här är något ojämn.

Det är en generationsroman som handlar om en amerikansk familj i Baltimore. Föräldrarna, Abby och Red är i 70-års åldern och ålder börjar sakta göra sig påmind. Mamma Abby hittas irrande omkring i grannskapet en dag och de vuxna barnen inser att de måste hjälpa till så yngste sonen och hans familj flyttar in i det stora huset där de alla vuxit upp. Det är vackert skrivet om åldrande och om att bryta upp och tackla förändringarna som oundvikligen sker i en familj. Det är fina personskildringar av både unga och äldre personer och det är väl just det som Tyler kan så bra, skildra vardagen och människors relationer med varandra.

Det jag nog hade mest problem med är att det inte finns någon riktig huvudperson i boken, ingen att följa med genom hela boken. Istället blir huset där de bor som en slags fast punkt och huvudperson då allt kretsar kring detta spektakulära hus som Reds far en gång byggt. Det känns också som om man har försökt trycka in allt för mycket, det hade räckt att mer fokusera på ett par av karaktärerna.

Betyg: 3

fredag 20 maj 2016

Vi var skapta för lycka


av: Véronique Olmi.


Serge är en man i 60-års åldern med ung vacker fru och två gulliga barn. Han är en framgångsrik mäklare men ändå är det något som skaver och inte känns rätt. Ett möte med sonens pianostämmare Suzanne ställer allt på ända för de båda, en stark passion blossar upp emellan dom.

Det är vackert och poetiskt men lyckas inte fånga mig. Tror mest att det beror på att huvudpersonen Serge är en sån snobb och ocharmig person. Jag finner attraktionen mellan Serge och Suzanne rätt orealistisk också. Han är perfektionist och ser mest bara en massa fel på henne. Det jag uppskattade mest med boken var miljöskildringarna, historien utspelar sig i Montmarte i Paris till största delen.

Betyg: 2-

onsdag 13 april 2016

Den tredje hustrun

av Lisa Jewell

För två år sen läste jag Fågelburen av Lisa Jewell och den boken gav mersmak, jag ville gärna läsa mer av författaren så när jag såg den här boken på mitt bibliotek var det självklart att jag skulle låna den. Men ack så besviken jag blev. Det här är en riktigt dålig bok enligt mig, den har inte alls samma charm som Fågelburen, inte heller kunde den fånga mig på samma sätt som föregångaren.

Aidan har precis mist sin tredje fru Maya i en lite märklig olycka. Han får nu omvärdera sitt liv efter att mer och mer saker kommer fram om Maya och hennes liv. Kanske var livet med Maya, två exfruar och fem barn inte så enkelt som Aidan trodde. Det visar sig att alla i familjen bär på olika hemligheter.

Jag tyckte som sagt inte alls om boken eller karaktärerna men eftersom man ändå vill ta reda på vad som verkligen hände med Maya läser man vidare, Historien drivs framåt av viljan att ta reda på vilka personerna verkligen är och vad som ligger bakom Mayas död. Jag skulle nästan kategorisera den som en snäll deckare, här finns ett oförklarligt dödsfall och sökandet efter sanningen.

Betyg: 2-

onsdag 30 mars 2016

Arvet efter dig

av Jojo Moyes

Det här är fortsättningen på den populära boken "Livet efter dig". Författaren hade först inte alls tänkt skriva något mer om Lou och Will men då många läsare hörde av sig och undrade vad som hände sen ångrade hon sig och skrev "Arvet efter dig".

I den här boken får vi alltså veta vad som hände med Lou efter att Will avslutade sitt liv. Det är en vilsen Lou tyngd av skuldkänslor efter Wills död som vi möter. Ett ödesdigert felsteg på ett tak sätter igång en serie händelser som kommer att skaka om Lou och få henne att omvärdera sitt liv.

Jag gillar verkligen Moyes stil, hon är en mästare på att blanda svåra känslor och skakande händelser med en varm humor som driver berättelsen framåt. Det händer hela tiden något som får en att vilja läsa mer. Boken har inte samma djup som föregångaren men det är ändå en läsvärd bok. Stundtals kan jag tycka att historien dras ut något för långt och jag berörs inte alls på samma sätt som i "Livet efter dig". Godkänt betyg i alla fall!

Betyg: 3+

fredag 18 mars 2016

De osynliga

av Roy Jacobsen

Det här är en ganska sävlig roman som med små uttryck redogör för en familjs tragiska liv. Vackert och ömsint men lite för lågt tempo kanske för min smak.

Handlingen utspelar sig i ett kargt nordnorskt landskap. På en av alla öar i kustområdet bor flera generationer av familjen Barrøy tillsammans och under några omvälvande år mellan 1913-1928 får vi följa minstingen Ingrids uppväxt på den avlägsna ön. Bofasta på ön är familjen hårt utsatta för vädrets enorma makter och stundtals bor de helt isolerade ifrån andra människor.

Det börjar ganska lugnt och idylliskt men i slutet av boken händer mycket tragiska händelser som för alltid förändrar livet för den lilla familjen. Jag tyckte om början mest där allt gick i lite lugnare takt, de väldigt dramatiska händelserna som sen följde hände så oväntat och plötsligt och förvandlade boken till något mer ångestladdat som jag tyckte mindre om. Boken bygger på verkliga händelser och har blivit en succé i hemlandet Norge.

Betyg: 2

måndag 22 februari 2016

Rosa Candida

av Auður Ava Ólafsdóttir

Vilken fantastiskt vacker bok och historia! Det här är en äkta feel-good roman som man blir glad och varm i hjärtat av. Författarinnan kommer ifrån Island och har gjort succé i Frankrike med boken och den påminner mycket om andra franska feel-good böcker jag läst. Boken är skriven på ett okomplicerat lättillgängligt språk som charmar läsaren från första sidan.

Arnljótur, kallad Lobbi är 22 år och på väg mot sitt livs äventyr. Han lämnar Island och sin gamla överbeskyddande far och funktionshindrade tvillingbror och reser söderut. Kvar på Island finns även Lobbis dotter Flóra Sól, endast några månader gammal och barnets mor, Anna. Flóra Sól är babyn som bara blev till vid ett tillfälligt och hastigt möte och Lobbi har knappt förstått att han blivit far och har ingen relation med varken dottern eller mamman när han far iväg. 

Hans mål är ett kloster i en avlägsen bergsby i ett icke-namngivet land i södra Europa. Här fanns en gång världens vackraste rosenträdgård och Lobbi har nu fått i uppdrag att återskapa trädgården. Han bosätter sig hos munkarna och påbörjar sitt arbete. En dag ringer Anna och meddelar att hon och dottern är på väg till honom. Lobbi får plötsligt prioritera om i sitt liv och snart är dottern hans största prioritet i livet. 

Jag gillade verkligen den här fina lilla boken som med små medel hyllar livet och allt som är vackert och skörheten i människors känslor. Lite tafatte men gode Lobbi är svår att inte tycka om och hans resa från ung grabb till familjefar berör. Min enda invändning är att barnet Flóra Sól beskrivs lite orealistiskt och hon får nästan helgon status i byn. 

Betyg: 4+

tisdag 9 februari 2016

Den frusna trädgården

av Kristin Hannah

Det är mycket sällan jag slutar läsa en bok som jag påbörjat men den här höll jag på att ge upp flera gånger. De första 100-150 sidorna var enormt sega och jag fick ingen känsla alls för huvudpersonerna, istället retade jag mig endast på dom. Jag fick kämpa för att läsa vidare och komma in i boken, vilket också är ovanligt för mig, jag brukar inte ha svårt för att komma in i en bok. Jag är dock oerhört glad för att jag inte slutade läsa utan var envis och läste vidare för den sista delen av boken var så oerhört gripande och bra.

Det handlar om de två systrarna Meredith och Nina, två systrar som valt helt olika väg i livet och som nu tvingas att gemensamt ta hand om deras mamma sedan deras älskade pappa hastigt insjuknat och dött. Deras mamma Anya är känslokall och har aldrig haft något intresse för döttrarna. Nu när fadern gått bort behöver dock mamman sina båda döttrar för att överleva. Snart kommer det fram mer och mer detaljer från mammans uppväxt under kriget i Ryssland.

Och det är nu det blir riktigt bra, historien som träder fram bygger på verkliga händelser om hur cirka en halv miljon människor dog under belägringen av Leningrad, de flesta svalt eller frös ihjäl. Massor av människor led något fruktansvärt under dessa krigsår, det rapporterades om svältande gäng som dödade och åt upp människor efter att allt annat hade tagit slut till och med. Staden blev efter kriget utnämnd till Hjältestad eftersom invånarna så länge kämpade mot Hitlers belägring.Det är först för cirka 20 år sen som allt blivit känt då ryssarna aldrig velat prata om vad som hände.

Berättelsen om Anya i krigets Leningrad är oerhört gripande och spännande. Jag hade önskat att den var huvuddelen i boken istället för systrarnas trassliga relationer som jag tycker tar lite för mycket plats och är rätt ointressanta i jämförelse med de historiska tillbakablickarna. Jag vill ge historiska berättelsen en 5 i betyg och övriga boken en 2:a. Slutbetyget blir ändå en 4:a eftersom jag blir så berörd av Anyas bakgrund.

Betyg: 4


tisdag 2 februari 2016

To kill a mockning bird

av Harper Lee

Årets första bok är en bokklubbs bok och den läses på engelska. Vi kommer jobba en hel del internationellt nu på jobbet och för att fräscha upp engelska kunskaperna valdes en bok på engelska. Roligt tycker jag som gärna läser på engelska, det brukar bli en eller två engelska böcker per år. Och jag kan konstatera att jag faktiskt läser lika fort på engelska som på svenska! Fast då ska sägas att jag inte läser så fort på svenska, jag har svårt för att slarvläsa utan vill helst läsa varje ord och mening utan att hoppa över något eftersom jag då tycker att man tappar så mycket av bokens själ.

Jag är så glad över att just den här boken valdes, jag hade nog aldrig läst den annars eftersom jag har trott att den skulle vara jobbig och svår. Det är en modern amerikansk klassiker som brukar läsas i skolorna i USA. Den utkom 1960 och är författarinnans enda bok. Den blev snabbt populär och har vunnit Pulitzerpriset. och på svenska heter den "Dödssynden". Den har även filmats med Gregory Peck i huvudrollen (han vann en Oscar för den rollen) och filmen såg jag i helgen, en film som stått sig över alla dessa år och den är nästan lika bra som boken.

Boken rymmer så mycket att det är svårt att veta var man ska börja. Det är unga Scout som vi får följa under några år i början av 1930-talet. Scout och hennes bror Jem upptäcker världen tillsammans med vännen Gill. Det är en värld som inte alltid är så lätt för barn att förstå. I boken behandlas allt från rasfrågor, klass-skillnader och fördomar till könsroller, tolerans och medmänsklighet. Allt är skildrat med en stor portion värme och humor.

Det är verkligen en liten pärla till bok som känns lika aktuell idag som när den skrevs. Jag gillar den orädda och tuffa lilla Scout som hatar att bära klänning och den förstående och kloka ensamstående fadern Atticus som genom sitt jobb som advokat hamnar i hetluften då han ska försvara en svart man som anklagas för våldtäkt på en vit ung kvinna,

Betyg: 5

måndag 11 januari 2016

Bokåret 2015

Ett rekord i antal lästa böcker! Har aldrig klämt så många böcker på ett år som under 2015! Och det har varit ett gott bokår. En hel del bra böcker har det blivit, men endast fem kommer med på listan över årets bästa böcker och dessa blir:

1. Kristina Sandberg "Att föda ett barn"

2. Majgull Axelsson "Jag heter inte Miriam"

3. Jennifer Clement "En bön för de stulna"

4. Rhidian Brook "De andras hus"

5. Chimamanda Ngozi Adichie "En halv gul sol"

Gemensamt för nästan alla böcker på topplistan är att de skildrar starka kvinnoöden som alla har gjort avtryck i mig.

Här är hela listan på böcker:

fredag 8 januari 2016

Jag heter inte Miriam

av Majgull Axelsson

Nu har jag äntligen läst boken som jag hört så mycket gott om. Och jag kan bara instämma i allt beröm som den fått, det är en oerhört välskriven bok som berör och fascinerar.

På Miriams 85 årsdag vaknar hennes minnen till liv och vi får följa med henne i hennes tankar tillbaka till tiden då allt förändrades för den unga romska flickan i Tyskland. Det är en tragisk historia om koncentrationsläger, splittrade familjer och förlorade vänner. Och hur Miriam för att överleva skapar sig en ny identitet. För överleva gör hon trots allt hon går igenom i de hemska koncentrationslägren. Det är en sargad ung flicka som så småningom kommer till Sverige där hon snabbt försöker göra allt för att passa in och glömma sitt förflutna.

Det finns massor av böcker och filmer om koncentrationslägren och den här tillhör definitivt en av dom bättre, kanske till och med en av de bästa som någonsin gjorts. Beskrivningen av livet i Ravensbruck och Auschwitz är oerhört realistiskt skildrad. Om jag skulle önska något hade jag gärna läst ännu mer om Miriams första tid i Sverige, det är något som inte skildrats så ofta tror jag, hur man anpassar sig till ett vanligt liv efter att ha varit med om ett sånt trauma som Miriam var med om.

En bok som snabbt fångar läsaren och som sen stannar kvar långt efteråt. En bok som får en att tänka till och som alla borde läsa!

Betyg: 5

måndag 21 december 2015

Konsten att höra hjärtslag

av Jan Philipp Sendker

En romantisk kärlekssaga kryddad med visdomsord.

En dag försvinner Julias pappa Tin Win spårlöst. Tiden går och familjen hör inte ett ljud från fadern men så en dag flera år senare hittas ett gammalt kärleksbrev som fadern skrivit till en kvinna i Burma. Julia bestämmer sig för att ta reda på vad som hänt med pappan och vem kvinnan i kärleksbrevet är. Genom tillbakablickar får vi sedan reda på historien om Tin Win och hans ungdomsförälskelse Mi Mi.

Jag tyckte boken påminde lite om Paolo Coelhos böcker här finns flera visdomsord om livet och tankar om vad som är viktigt i livet. Jag tyckte också att kärlekshistorien mellan Tin Win och Mi Mi var lite väl sockersöt ibland och dessa två framställdes som två supermänniskor som klarade allt. Trots det är det en lättläst bok som även charmar mig.

Betyg: 4-

torsdag 19 november 2015

Jag är Malala

av Malala Yousafzai

Jag blev rätt besviken på den här boken. Den känns spretig och inte alltför genomtänkt. De första
styckena är så tråkiga att jag nästan inte vill läsa vidare. Malala börjar med att berätta omständigt om Pakistans historia och hennes fars uppväxt  - kapitel som inte alls griper tag i mig. Det är inte förrän hon börjar berätta mer om hennes egen uppväxt och hur talibanerna tar makten i hennes hemland som jag börjar tycka att boken blir intressant.

Det är en skrämmande insyn i vardagen där talibanerna har tagit makten över folket och hur maktlös man kan bli när landets styrande inte rår på de onda krafterna. Malala utmärker sig tidigt och blir en röst som hörs, en röst som strider för flickors rätt till utbildning och ett eget liv. När hon sedan blir skjuten i huvudet och måste lämna landet för att få vård blir hon en hjälte för många. Hon är självklart en oerhört stark ung kvinna som gör ett fantastiskt jobb men efter att ha läst boken känner jag mig lite skeptisk.... Kan inte sätta fingret på vad det är men ibland känns det som att det är pappans kamp och Malala bara är en frontfigur. Kanske det inte spelar någon större roll eftersom de båda kämpar för något så viktigt och bra...

Boken är hur som helst inte så bra skriven, det känns som att man har skrivit den fort medan hennes namn fortfarande är i ropet för att passa på och få uppmärksamhet. Kanske hade den tjänat på att få dröja lite och att man hade kunnat får fram Malalas egen röst mer - för det är när hennes röst kommer fram som boken är som bäst.
Betyg: 2-

Nu i dagarna kommer det även en film om Malala och hennes pappa.

tisdag 29 september 2015

Utan personlig ansvar

av Lena Andersson

Det här är andra delen i Lena Anderssons berättelse om Ester och hennes sökande efter kärleken - första boken har jag skrivit om här. Återigen hamnar Ester i ett förhållande som hon inte har någon kontroll över. Den här gången är det en gift man som hon inleder en kärleksrelation med, skådespelaren Olof. Olof som inte har en tanke på att lämna sin fru vilket han deklarerar tidigt i deras relation men Ester väljer att vrida och vända på hans ord och handlingar så att de passar hennes bild av deras förhållande.

Deras förhållande blir som en ritual, under våren spirar kärleken fram till midsommar då Olof tvärvänder och går tillbaka till sin fru. Hösten blir uppvaktningens tid för att sen leda tillbaka till våren och så startar samma visa igen. Olof är en man som både vill äta kakan och ha den kvar. Han tar inget ansvar för något utan det finns alltid någon annan som han kan skylla på, någon som får honom att agera si eller så - precis som titeln antyder är han utan personligt ansvar. Ester duperas av sin kärlek till honom och när Olof ger henne lillfingret törstar hon ivrigt efter hela handen. Men det sorgliga är att Olof aldrig ger hela sig själv till henne.

Det tar några kapitel innan jag fastnar för boken men deras katt och råtta lek har mig sen i ett fast grepp. Det är en plågsam läsning eftersom man bara vill skaka om Ester och säga släpp och gå vidare. Jag har mer förståelse för hur och varför Olof agerar som han gör (dock tycker jag inte det är ok)  till skillnad från Hugo i första boken som jag hade svårt att begripa mig på. Samtidigt är den här boken lite för lång- allt blir lite för långdraget och Ester förlorar mer och mer sin värdighet tyvärr.

Betyg: 4-

fredag 11 september 2015

Att föda ett barn

av Kristina Sandberg

Det tar lite tid att komma in i boken, den känns ganska svårläst i början innan man vant sig vid stilen,  här finns inga dialoger så texten blir väldigt "tung" och massiv. Efter ett tag tänker man dock inte på det utan sugs in i historien och Majs tankar. Det känns nästan som man är inne i Majs huvud och det är hennes tankar som man får ta del av.

Maj kommer från Östersund men har flyttat till den större staden Örnsköldsvik där hon arbetar på ett café. Hon har precis brutit upp med sin barndomskärlek Erik och går mest och funderar på om de någonsin ska hitta tillbaka till varandra. En kväll följer hon med sin väninna hem till den betydligt äldre Tomas. Tomas startar en intensiv uppvaktning och snart händer allt väldigt fort, Maj blir gravid och gifter sig med Tomas.

Boken utspelar sig i slutet av 1930-talet och den oerfarna och unga Maj känner sig mycket vilsen och ensam i sin nya roll som maka och mor. Hon har ingen att vända sig till med sina tankar utan får själv klara av situationer som är främmande för henne. Hon ska plötsligt ha ansvar för ett hem, man och ett litet barn, ett ansvar som tynger henne och får henne att tveka allt mer över sin duglighet som både mor och maka.

När jag läser boken drar jag paralleller till både min farmor och min mammas liv. Jag tänker främst på min farmor eftersom Maj är i ungefär samma ålder som hon och det finns flera likheter. Min farmor gifte sig också med en betydligt äldre man, hon fick ta över en hel gård och ta hand om allt där samtidigt som hon blev mamma. Det måste varit både omtumlande och svårt många gånger.

För Maj blir renhet och städningen där hon får utlopp för sina frustrationer, inget litet dammkorn får störa den fasad som hon försöker uppehålla. Och bjudningarna planeras in i minsta detalj, kokböcker och recept detaljstuderas inför släktkalasen. Jag vet att det var en stor sak även för min farmor som noggrant noterade i böcker vad för mat som bjöds på alla kalas och hur många kakor som värdinnan bakat.

Att föda ett barn är första delen i en trilogi och jag känner när jag avslutat den här första delen att jag saknar Maj, trots hennes ofta lite kantiga och kalla sätt. Det ska med andra ord bli intressant att följa henne i de följande böckerna.

Betyg: 5