av Michela Murgia
Detta är en tunn liten bok om stora svåra frågor. Jag tror att det är just att den är på få sidor som gör den så effektfull, med endast få sidor och ord har författarinnan lyckats tackla jobbiga frågor utan att de blir alltför tunga och överväldigande. Om man hade broderat ut texten och lagt in fler tankar tror jag boken hade blivit alltför tung och svår eftersom stora delar av den handlar om döden och dödshjälp.
Första meningen gör starkt intryck på mig direkt; "Fillus de anima. Själabarn. Så kallas de barn som blivit till två gånger, av en kvinnas fattigdom och en annan kvinnas ofruktsamhet. Maria Listru var barn av en sådan andra födsel, en sen frukt av Bonaria Urrais själ. Det är ett mycket vackert och effektfullt språk tyvärr känns det inte som den golvar mig helt som en riktigt bra bok ska men den är på god väg.
Själamakerskor fanns så sent som på 1960-talet på Sardinien, det var kvinnor som tillkallades när allt hopp om livet var ute de fick i uppdrag att förkorta den döendes sista lidande. Bokens själamakerska Tzia Bonaria är en barnlös äldre kvinna som får ett själabarn i Maria. Maria har ingen aning om vad hennes älskade Tzia Bonaria egentligen sysslar med när hon försvinner ut om nätterna och när hon efter flera år upptäcker sanningen om Tzia Bonaria slås hennes liv i spillror och hon flyr.
Betyg: 4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar