tisdag 11 augusti 2026

Två korta

 Två tunna böcker på dryga 200 sidor var:

Priset på vatten i Finistere
av Bodil Malmsten 

Den här boken läste jag för flera år sen och tyckte mycket om. Nu i somras läste jag en krönika i en tidning som refererade till boken och då bestämde mig för att plocka fram den slitna och tummade pocketversionen av boken som jag har.

Jag gillar mest stunderna då hon är i sin trädgård. Hon får verkligen kämpa mot naturen när hon anlägger sin drömträdgård. Men inget kan stoppa henne – varken skyfall med översvämningar eller torka. Och kampen i trädgården blir en symbol för hur hon själv får kämpa för att nå sin dröm om att bo i Frankrike. Det är enormt modigt av henne ensam att bryta upp och bosätta sig på en plats som hon inte vet något om. Hon får god hjälp av lokalborna och en vänskap utvecklas med Madam C som blir hennes personlig guide.

Boken är fortfarande en liten pärla. Ibland känns det verkligen att tiden gått när man läser den – idag är trasslet med telefonabonnemang ett minne blott tex. En del av samtiden som hon skriver om känns avlägset på ett sätt men på ett annat sätt är delar av det högst aktuellt idag också. Jag gillar verkligen språket och den lite vassa humorn i boken. Jag har även en av de efterföljande böckerna som hon skrev om tiden i Frankrike i min bokhylla, den försökte jag att läsa också men den hade inte alls samma charm och poetiska känsla.

Betyg: 3+


Senseis portfölj
av Hiromi Kawakami 

Ännu en tunn liten bok som beskrivs som en charmig och stillsam berättelse om två ensamma människor i Tokyo. Den har gjort stor succé och är väldigt populär. Jag hade stora förhoppningar på boken men blev ganska besviken.

Tsukiko är en mycket ensam kvinna i 30 års åldern. Hon har tappat hoppet om att träffa någon men en dag stöter hon på en gammal lärare, Sensei. De finner varandra och på något sätt börjar de stöta på varandra fler och fler gånger.  Jag upptäcker att jag stör mig en hel del på Sensei beteende mot Tsukiko, tycker han är otrevlig och hela tiden lite mästrande mot henne. Det är först i det allra sista kapitlet som han visar lite ödmjuka sidor av sig men då är det för sent för mig. Jag har också väldigt svårt för att de hela tiden dricker och är berusade – i stort sett hela tiden är de påverkade av något.  

Jag vill verkligen gilla boken, stilmässigt är det en bok som jag brukar tycka om men tyvärr faller den platt för mig. Kanske är det för mycket mat och ätande i boken också för mig – det tycker jag är ganska tradigt att läsa om.

Betyg: 2+