Jag förstår inte förrän nästan i mitten av boken när huvudkaraktären i boken kallas Kristian, att boken är om författarens eget liv. Fram tills dess är huvudkaraktären namnlös och lite svår att greppa om, vi vet att han sliter på olika jobb för att få ihop pengar till hyra och mat samt att han har en son och ett trassligt förflutet.Boken tar upp tankar om klass och klasstillhörighet, att hamna på samhällets botten där man gör vad som helst för att överleva dagen. Kristian har ett poetiskt språk som skapar en tät stämning i boken.
Det som jag tyckte var bäst med boken är beskrivningen av livet som timanställd på ett bemanningsföretag, osäkerheten det skapar där man aldrig vet vart man hamnar och vilket tungt jobb man får utföra samt känslan av att alltid vara lite mindre värd än de andra som är fastanställda. Med en detaljrikedom och intensitet får vi veta hur det känns att mitt i kalla vintern tvätta bilar och lasta tunga paket, att inte ha råd med bussbiljett utan tvingas gå flera kilometer i snålblåst för att komma till jobbet. För av någon anledning är det alltid kallt och vinter i boken trots att den utspelar sig under ett helt år..
Mitt ibland angiveri och misstänksamhet på arbetsplatsen finns här även godhet i form av arbetskamraterna som stöttar varandra, håller utkik efter den fruktade förmannen så att den andra kan blunda några minuter i en kall bil och få en paus.
Det framgår aldrig riktigt vad som gjort att huvudkaraktären hamnat här på samhällets botten utan man får bara små hintar om en bakgrund i missbruk och en mor som lider av psykiska problem. Jag skulle vilja veta mer om både hans bakgrund och hans son. Det är ändå en klart intressant bok med många bottnar och framförallt ett oerhört poetiskt och vackert språk.
Betyg: 4
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar