Hemåt över isen

av Gunilla Linn Persson

Jag gillar att läsa böcker som speglar årstiden jag är i för tillfället. Alltså på somrarna vill jag läsa böcker som utspelar sig under sommarmånaderna och likadant på vintern. I den här boken utspelar sig den mesta av handlingen i mars, alltså under exakt samma tid som jag läste den. Det är roligt att följa vårens framfart i boken  och sen titta ut genom fönstret och se samma utveckling utanför dörren.

Handlingen utspelar sig på en ö långt ute i skärgården och i takt med att isen sakta smälter bort kommer sanningar fram i livet för Ellinor som är bofast på ön. Hon bor i sitt gamla barndomshem tillsammans med sin åldrige far, hon lever ett tufft liv på gammalt vis utan moderniteter.  När Herrman anländer till ön för att måla fåglar så väcks minnen till liv och gamla tragedier som för alltid förändrat livet på ön kommer återigen upp i ljuset.

Gunilla Linn Persson tillhör en av mina favoritförfattare och det här är en alldeles färsk bok som kom ut för bara några veckor sen. Jag älskade boken om Eskil och tyckte även väldigt mycket om boken Vännen. Men här tycker jag inte riktigt att hon får till samma finstämda stämning och poetiska språk som präglat de böcker jag läst av henne tidigare. Synd tycker jag men boken når inte upp till samma nivå som hennes tidigare.

Betyg: 3