Amerikahuset

av Sven Olov Karlsson

Den här författarens debutbok hette Italienaren och är en av de bästa svenska romanerna som kommit på senare tid. Sven Olov Karlsson skriver med en sån värme och ett så vackert språk att det är en fröjd att läsa.

Den här boken som är hans andra utgivna bok är skriven med samma poetiska och målande språk. Man förflyttas direkt till den svenska landsbyggden där båda hans böcker utspelar sig. Man kan riktigt höra flugorna surra och känna lukten av kossorna i ladugården.

Handlingen kretsar kring Eddy Mood som växer upp i det stora och imponerande Amerikahuset. Han får ta över gården som mycket ung och gifter sig med Liselott. Det unga paret kämpar med sitt jordbruk och efter bara en kort tid som gifta blir Liselott med barn. Dock förlorar de barnet och i och med det går allt utför med det unga paret och speciellt med Eddy. Efter ett 20 årigt fängelsestraff återvänder sen Eddy till byn och det nu fallfärdiga Amerikahuset. Men invånarna i byn är inte alls glada över att han återvänt - de har fortfarande inte förlåtit det som hände och som fick Eddy att fängslas.

Boken är riktigt bra skriven - det tar ganska lång tid innan man får reda på vad som Eddy gjort för att förtjäna ett så långt fängelsestraff. Spänningen stiger hela tiden allteftersom.
Vad som dock skiljer den här boken från Italienaren är att det här är mest bara bedrövelser. Inte en ljusglimt någonstans utan bara elände och trasiga människor. Om jag minns (men jag har ju ett teflonminne så lita inte på mig allt för mycket) rätt så innehöll Italienaren lite humor också medan den här boken bara är allvarlig.

Trots allt elände är det verkligen en läsvärd bok eftersom den är så otroligt välskriven! (Men läs kanske hellre Italienaren om du ska läsa nåt av Sven Olov Karlsson. )