Gabriel Garcia Márquez är en favoritförfattare. Hans böcker med ett enormt flöde av ord och målande beskrivningar av personer är fantastiskt bra. Den här boken följer den stilen och jag känner direkt igen hans karaktäristiska stil. Det börjar bra alltså, men sen händer något... Jag har så svårt för den ena huvudpersonen Florentino, som jag till och med tycker är riktigt obehaglig. Ju mer jag läser desto mer avsmak får jag för honom. Styckena som handlar om Florentinos stora kärlek Fermina och hennes man går lättare att läsa för mig men kapitlen om Florentino dominerar och därför blir boken rätt jobbig att ta sig igenom.Florentino förälskar sig i Fermina när de båda är mycket unga. Fermina är först förtjust i uppvaktningen från Florentino men när hon kommer tillbaka efter en lång resa och möter Florentino har alla känslor som hon känt för honom dött och kallt vänder hon honom ryggen. Hon gifter sig sen med den sympatiske läkaren Urbino och de får ett långt liv tillsammans. Florentino kan dock inte komma över sin kärlek till Fermina och fantiserar om dagen då de båda ska återförenas.
Det är en bok om längtan och kärlek och hur långt man är beredd att gå för sin kärlek. Vackert och vemodigt men eftersom jag aldrig riktigt kan fästa mig vid Florentino så dras betyget på boken ner rejält.
Betyg: 2
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar