Fjärilar i magen....

Imorron ska jag ha en föreläsning för ett hundratal personer. Fast jag hatar att prata inför folk...eller i alla fall gjorde jag det när jag var ung. Jag kunde sjukskriva mig när det var föreläsningar i skolan så hemskt tyckte jag det var. Nu har jag haft en del föreläsningar och är mer van. Jag vet att inget farligt kan hända, stakar man sig och kommer av sig så är det inte hela världen. Nästan alla känner sig obekväma när de ska tala inför en stor folkmassa och det är inget konstigt med det.

Det som gör att det känns mycket lättare nu än i skolan är ju att nu är det ingen som ska bedömma det jag säger, jag pratar om mina egna erfarenheter och det finns inget rätt eller fel som jag kan säga eftersom det är mina upplevelser jag berättar om.

Fast ändå har man lite fjärilar i magen, och jag vet att jag alldeles innan jag ska gå fram och prata kommer att undra varför i hela friden jag tackade ja till att göra det?! Sen kommer jag gå fram med darriga ben till podiet...men sen väl där framme så brukar det släppa och man skärper sig istället och koncentrerar sig på sin uppgift.

Efteråt brukar det dock alltid kännas skönt och förhoppningsvis är man också nöjd med sitt framförande. Och är man inte nöjd så är man i alla fall glad att det är över!

Håll nu tummarna för mig imorron att allt går bra!